Efter att elever på en gymnasieskola i Kalifornien nyligen uppmanades att ”översätta” svarta engelska fraser till standardengelska, sa en medlem av samhället vid en utfrågning i skolstyrelsen: ”Det sista de behöver – våra barn – är att tvingas delta i undervisningen och bli hånade och mobbade av eleverna på grund av en lektionsplan som används för att lyfta fram afroamerikansk språklig engelska.”

Få dialekter av engelska har fått så mycket negativ uppmärksamhet. Från klassrummet till rättssalen är platsen för African American Vernacular English hett debatterad. Detta beror på att människor förknippar den med språkliga särdrag som nu fördöms som grammatiskt inkorrekta, som ”dubbla negationer” eller verb som inte stämmer överens med sina subjekt. Till exempel:

Du kan lika gärna låta bli att berätta för dem, för du kommer inte att få något tack för det. Du kan lika gärna inte berätta något om det för dem, utan bara lämna det i Herrens händer.

’Cause I knows it and I sees it now.

Lärare och språkvetare skyller dessa drag på ”dålig” engelska. Vissa lingvister hävdar att de inte är engelska, utan snarare ett arv från en engelskbaserad kreol som en gång i tiden var utbredd i det brittiska Nordamerika.

Som sociolingvist med inriktning på det talade språkets struktur har mitt team vid University of Ottawa Sociolinguistics Laboratory kämpat med denna fråga i flera år.

Vår forskning visar att många av dessa stereotypa icke-standardiserade särdrag är direkta utlöpare av ett äldre stadium av engelskan – det av britterna som koloniserade USA.

Tapping into early Black English

För att förstå hur den afroamerikanska vernakulära engelskan blev som den är nu, måste man veta hur den var innan. Men historiska bevis för ett tidigare stadium är en bristvara: inspelningstekniken är för ny, och skriftliga framställningar är både sällsynta och opålitliga. För att få tillgång till tidig svart engelska var vi först tvungna att rekonstruera den från talet i den afroamerikanska diasporan.

I slutet av 1700-talet och början av 1800-talet bosatte sig tusentals tidigare förslavade afroamerikaner i små enklaver i Afrika, Karibien, Sydamerika och Kanada, där deras ättlingar fortfarande bor. Geografiskt och socialt isolerade är det viktigaste kännetecknet för språkliga enklaver att de bevarar äldre särdrag.

Tre sådana samhällen, som aldrig tidigare studerats i detta sammanhang, hjälpte oss att kasta ljus över den afroamerikanska folkspråksengelskaens historia: Samaná, en liten halvö i nordöstra Dominikanska republiken, samt North Preston och Guysborough i Nova Scotia. Tack vare lokalbefolkningen kunde vi lokalisera och registrera de äldsta medlemmarna i dessa samhällen.

Samaná, Dominikanska republiken

Utdrag ur Samaná English Corpus, speaker 003. (Författaren har tillhandahållit)

North Preston, Nova Scotia

Utdrag ur African Nova Scotian English Corpus, talare 030. (Författaren har angetts)

Guysborough, Nova Scotia

Utdrag ur African Nova Scotian English Corpus, talare 066.

Vi jämförde våra inspelningar med andra som gjordes nästan hundra år tidigare med äldre afroamerikaner födda i slaveriet i den amerikanska södern. Dessa ”ex-slavinspelningar” gjorde det möjligt för oss att validera diasporamaterialet som ett tidigare stadium.

Ex-Slave Recordings

Utdrag från Ex-Slave Recordings, högtalare 013. (Författaren har angetts)

Mitt team och jag analyserade noggrant dessa material för att upptäcka statistiskt signifikanta talmönster och jämförde dem mellan olika dialekter av engelska. Vi sammanställde också nästan 100 grammatiker av engelska som går så långt tillbaka som till 1577. Sådana jämförelser gör det möjligt för lingvister att rekonstruera språkliga anor; i likhet med evolutionsbiologer söker vi efter gemensamma behållningar – egenskaper som har förblivit desamma trots förändringar på andra håll.

Detta avslöjade att många av de egenskaper som stereotypt förknippas med dagens afroamerikanska vernakulära engelska har ett robust förflutet i det engelska språkets historia.

The ”northern subject rule”

Konsumerar presens. I standardengelska böjs endast verb i tredje person singular med -s, som i ”he/she/it understands”. I afroamerikansk folkspråksengelska däremot förblir verbet ibland inte bara naket i tredje person (t.ex. ”Han förstår vad jag säger”), utan det kan också ha -s i andra personer, som i ”De försöker alltid vara lydiga.”

Vår forskning om gamla grammatiker lärde oss att det standardengelska kravet på att subjekt och verb ska stämma överens i tredje person singular faktiskt är relativt nytt. Så långt tillbaka som 1788 noterade grammatikern James Beattie att ett singulärt verb ibland följde på ett substantiv i plural – precis som vi finner i afroamerikansk folkspråksengelska idag.

Till vår förvåning visade en kvantitativ analys av hur talare använde presens i vår databas över tidig svartengelska att de följer ett mönster som beskrevs av grammatikern James Murray 1873:

Detta mönster, känt som ”den nordliga subjektsregeln”, innebär att verbet lämnas naket när subjektet är ett intilliggande pronomen (”De kommer och tar dem”) och böjs med -s i annat fall (”Fåglarna kommer och hackar dem”).

Problemet med att ignorera det förflutna

Ett så detaljerat språkligt mönster som den nordliga subjektsregeln kunde inte ha förnyats av medlemmar av dessa avlägset belägna samhällen oberoende av varandra. Våra jämförelser bekräftade snarare att det ärvdes från en gemensam källa: det engelska språket som först lärdes av förslavade individer i de amerikanska kolonierna.

I själva verket hörs samma mönster i andra varianter av engelska utan kända afroamerikanska bidrag eller band, som i detta exempel från Devon i Storbritannien:

Du åker iväg för dagen och ger dem fish and chips på vägen hem.

Detta är långt ifrån ett isolerat exempel. När vi upprepade denna övning fann vi ett historiskt prejudikat för många andra språkliga drag som i dag anses vara grammatiskt inkorrekta.

Fokusering på aktuella skillnader mellan afroamerikansk folkspråksengelska och standardengelska leder oss in på trädgårdsvägen att dra slutsatsen att det är ”dålig” engelska. Men när vi tar hänsyn till historien och vetenskapen får vi veta att den behöll strukturer som standardengelska nu har utplånats. Våra resultat visar att många framträdande drag i African American Vernacular English inte var nyskapade, utan i stället är arvet från ett äldre stadium av engelskan. African American Vernacular English bör med rätta legitimeras som en konservativ och inte felaktig variant av engelska, en variant vars centrala grammatiska skillnad är dess motstånd mot förändringar i huvudfåran.

Lyssna på den nordamerikanska subjektsregeln i praktiken

De talar samma engelska. Det engelska folket talar med grammatik.

Det är därför, du vet, de firar den dagen. Coloured folks celebrates that day.

Oh, jag lever mitt liv. Jag och Emma och moster Bridgie alla – vi alla lever vårt liv.

Han vet det första snöfallet, han vet de första killarna som skjuter rådjur och allting.

Utdrag från African Nova Scotian English Corpus, talare 062. (Författaren har angett)

Alla exempel är ordagrant återgivna, med tillstånd, från ursprungliga ljudupptagningar som förvaras vid University of Ottawa Sociolinguistics Laboratory.